Allt du undrat om kamerabevakning ur ett GDPR-perspektiv

Det pratas mycket om kamerabevakning i dessa dagar, där till exempel Polisen för något år sedan fick ett utökat mandat att använda kamerabevakning utan särskilda tillstånd. Undersökningar som till exempel undersökningen Trygg Stadsmiljö, där KTH på uppdrag av Boverket tittat på vad forskningen säger om olika åtgärder för att skapa tryggare städer, har gjort att allt fler fått upp ögonen för kamerabevakning.

I rätt kontext och med rätt förutsättningar kan kamerabevakning definitivt vara ett viktigt hjälpmedel för att förhindra brott och öka tryggheten. Den stora utmaningen är att balansera rätt mellan kraven på ökad säkerhet och att skydda den personliga integriteten.

Nya EU-riktlinjer för dig som vill veta mer

Nu har EU och European Data Protection Board i Guidelines 3/2019 on processing of personal data through video devices, tagit fram ett lättförståeligt underlag för den som vill sätta sig in i frågorna ur ett GDPR-perspektiv. Man för intressanta resonemang om den personliga integriteten ur flera olika perspektiv, och ger tydliga exempel på hur man resonerar i olika fall. Du får även en hel del praktiska tips på vad man ska tänka på och göra.

Ett bra initiativ som många kan ha nytta av. Givetvis måste det anpassas för svenska förhållanden och de regler vi har. Jag hoppas du kan ha nytta av det. Har du frågor kan du alltid höra av dig.

 

Tom Vetterlein.jpg

Tom Vetterlein  
Product Manager SOC Services