Allt fler skolor efterfrågar videoövervakning. Men är det en bra idé?

Vi pratade med Ola Edman som arbetar i STANLEY Securitys nordiska team som Senior Product Manager, Video & IT om hur skolor kan använda videoövervakning för att öka säkerheten för elever och skola. Han berättar att intresset växer stadigt, men det finns flera aspekter som tål att tänkas på.

 

I USA hör vi ofta om olika attacker på skolor och vi är långt ifrån den nivån här. Men vi har under de senaste åren på flera orter runt om i Sverige (bland annat Eslöv, Varberg, Trollhättan, Jönköping, Eskilstuna, Visby, Stockholm och Göteborg) kunnat läsa om både genomförda skolattacker och sådana som avbrutits innan de hunnit genomföras. Det finns ett reellt hot som vi måste fundera på hur vi hanterar. Denna artikel handlar om videoövervakning vilket är i ropet, men fungerar det egentligen?

- Jag tror att det är väldigt svårt att stoppa den typen av enskilda attacker från ofta psykiskt sjuka människor. Det kan såklart bidra till att kunna följa förloppet och förstå vad som skett, men videoövervakning är i sig inte hela lösningen, berättar Ola Edman. En skolattack kan närmast jämföras med ett terroristdåd, vilka vi vet är svåra att fånga. I till exempel USA har man i en del skolor metalldetektorer och väktare – ändå är problemen stora.

 

Vad kan videoövervakning bidra med?

För det första räcker det inte med en passiv videoövervakning, där man kan gå in och i efterhand kontrollera vad som skett – det har ett begränsat värde. För att skapa ett högre värde krävs en videoövervakning som med hjälp av intelligent videoanalys kan larma vid riskbeteenden och som i tillägg är kopplad till en larmcentral – som till exempel vårt Security Operating Center (SOC), som är FG-godkänd. Då kan man fånga larm omgående och även interagera via högtalare för att avbryta skeendet och förhindra vandalism och andra säkerhetsrisker.

 

Vad innebär det för elevers integritet?

Det finns två intressen som står emot varandra i skolan: Säkerhet vs. integritet. Vilken säkerhetsnivå är rimlig utan att inkräkta för mycket på elevers och personals personliga integritet? GDPR styr upp mycket av detta, men det handlar också om vilket samhälle vi vill ha.

- Jag tror att man måste se det från fall till fall. Hur ser historien ut? Har man aldrig haft en incident kanske man ska fundera på om en avancerad säkerhetslösning egentligen behövs och kan försvaras. Men har man haft idelig vandalisering och inbrott så kan det vara ett effektivt sätt att kraftigt minska dessa aktiviteter – vilket också blir en väldigt god investering för att slippa fortsatt stora kostnader, säger Ola. Det finns exempel på skolor vars alla fönster krossades på 10 minuter. Där hade videoövervakning snabbt betalat sig.

 

Vad kan videoövervakning bidra med?

Vi har nämnt minskad vandalisering och inbrott. Då har den en avskräckande effekt när man upplyser om att platsen är bevakad. Ofta kombineras de synliga kamerorna med belysning av området, som har en avskräckande effekt i sig själv, och om någon dessutom vid en händelse tilltalar en via högtalare i systemet så drar de allra flesta sig tillbaka. Sen är det ju mycket naturlig aktivitet på en skolgård, så befinner sig någon vid lekplatsen på kvällen händer inget, men stryker man runt väggarna går larmet och larmcentralen värderar vilka åtgärder som krävs. Men det finns även andra situationer där videoövervakning kan ha en uppgift även dagtid.

Barn har en förmåga att göra det man inte vill, och man kan till exempel ha videokameror som täcker tak eller andra objekt som kan vara en risk för barnen. Då kan larmcentralen prata med barnen och samtidigt meddela skolan eller polis vad som sker så att de kan möta dem. Det man gör för att undvika att filma elever dagtid är att man ofta enbart aktiverar systemet efter att skoldagen är slut.

Det pågår just nu försök att med AI lära systemen att kunna detektera slagsmål på skolgården. Tanken är att det ska ske med videokameror som anonymiserar personer, dvs de fångar inte bilder som gör individer igenkända, men de ska kunna larma skolan som får gå ut på skolgården och reda ut situationen. Än så länge så är detta bara på försöksstadiet, men det är ett exempel på vad tekniken skulle kunna göra i framtiden.

 

Videokameror kan göra mycket – men allt är inte lämpligt

Tekniskt sett så kan videokameror idag ge otroligt detaljrik information, men det är också den stora nackdelen. Så många riskerar att fångas på bild vilket kan bryta både mot GDPR och det öppna samhällssystem som de flesta vill ha.

För att komma förbi det arbetar man med olika tekniker som termiska (värmekänsliga) kameror som visar att någon rör sig, men som inte kan identifiera personer och inga persondata fångas. Många kamerasystem erbjuder även anonymisering av människor som ett val, så att ingen persondata samlas in, men funktionen kan eventuellt slås ifrån när något händer och man behöver bevis.

För att ytterligare skydda elevernas integritet kan det vara en god idé att endast låta larmcentralens personal se och hantera videomaterial, så att det inte finns någon misstanke om att skolans personal övervakar eleverna.

 

Hur ska skolor hantera säkerheten?

- Jag tror att man behöver hitta en säkerhetspartner som skolan kan föra en bred diskussion med, säger Ola. Någon som kan ge goda råd och kan berätta vad som kan tänkas komma i konflikt med den personliga integriteten. Det är flera skolor som gått fel där.

Säkerhet är inte en lösning. Det är en samordning mellan olika system som lås, dörrar, passersystem, trygghetslarm, inbrottslarm, brandlarm, videoövervakning med mera – och framför allt välutbildade människor som kan värdera vilka insatser som krävs.

- Mer och mer kan hanteras med AI, men som jag ser det så kommer det ta väldigt lång tid innan AI kan ersätta den mänskliga förmågan att snabbt värdera komplexa situationer, säger Ola.

- Är man som skola intresserad av att bättre förstå vilken säkerhetsnivå som är rimlig för just sin situation så rekommenderar jag dem att ta ett samtal med sin säkerhetspartner, vare sig det är STANLEY Securitys experter eller någon annan etablerad aktör. För det är mycket man rent tekniskt kan göra – men inte bör göra, avslutar Ola Edman.